Våld i nära relationer kan ske på flera olika sätt – fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt. Våldet blir ofta allvarligare ju längre relationen fortsätter och syftet alltid detsamma: att utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma.
Våld i nära relationer är ett stort samhällsproblem och en ännu större tragedi för de som drabbas. Det är också därför som regeringen har beslutat om en nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
”Det handlar om att stärka skyddet för de som blir utsatta för våld, men också om våldsutövarens delaktighet och ansvar för att stoppa våldet”, berättar Sara Gavelin. Hon är kurator på Enheten mot Våld i nära relationer i Trollhättan, som ansvarar för åtta kommuner varav Trollhättan och Vänersborg är två.
Flera olika uttryck
Det första man tänker på när man hör ordet misshandel är det fysiska våldet med knuffar, fasthållning, slag och sparkar. Men våld kan ta sig flera olika uttryck. Sara förklarar att våld i nära relationer ofta är ett mönster av handlingar som kan vara allt ifrån subtila handlingar till grova brott. Psykiskt våld, sexuellt våld, social utsatthet och materiell eller ekonomisk utsatthet är alla exempel på våld som förekommer i nära relationer.
Våldet finns överallt
Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män. Men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förra året anmäldes 23 200 fall av misshandel av kvinnor över 18 år. I 80 procent av fallen kände kvinnan den som skadat henne. Och enligt statistiken dödas 15 kvinnor varje år av en nuvarande eller tidigare partner. Sara berättar att eftersom det inte är alla brott som anmäls så speglar inte statistiken den faktiska förekomsten: ”Det finns ett stort mörkertal, men det vi vet är att våld i nära relationer är utbrett och vanligt förekommande, och det sker oavsett utbildningsnivå, kön, ålder och etnicitet. Det gäller både de som misshandlar och de som blir utsatta för våldet.”
Barn som utsätts för våld
Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, lever cirka 150 000 barn i Sverige tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern. Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har upplevt våld i hemmet någon gång. Fem procent har upplevt det ofta. Många barn som bevittnar våld blir också själva slagna. ”När ett barn hör en av sina föräldrar hota den andra till livet, så uppfattar barnet det som ett reellt dödshot, att det är verkligt”, säger Sara. ”Att bevittna våld hemma eller själv bli utsatt är ett trauma och barn som är med om det reagerar ofta med tystnad. De berättar helt enkelt ingenting om våldet om man inte ställer konkreta frågor. Därför är det väldigt viktigt att kuratorer kan möta barnet på rätt sätt.”
Varför stannar man?
Att utsättas för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld kan bidra till ökad risk för olika former av psykisk och fysisk ohälsa. Därför kan det vara svårt för utomstående att förstå varför en kvinna stannar i en destruktiv relation.
”Att bli utsatt för våld är psykiskt nedbrytande. Efter ett tag normaliseras våldet och blir en del av en vardag.”, förklarar Sara, ”Att man har starka känslomässiga band till den som misshandlar gör det också svårare att lämna. Och om det förekommer perioder utan våld hoppas man att relationen ska bli bättre och att övergreppen ska sluta.” Det som gör att man ändå bryter är ofta när våldet eskalerat så att man till slut fruktar för sitt liv eller att ett barn eller någon annan närståendes säkerhet hotas.
Att ta sitt ansvar
I Sverige har det funnits behandlingsprogram för dömda våldsutövare sedan 1980-talet. Utöver dessa finns det flera frivilligorganisationer och mansjourer i Sverige som erbjuder hjälp. Sara berättar att på samtalsmottagningen i Trollhättan kan man få stöd i sin situation och råd om hur man kan leva ett liv fritt från våld: ”Vi erbjuder både individuella samtal och gruppverksamhet.”
Vad säger lagen?
Lagen om grov kvinnofridskränkning fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. Brotten som omfattas av lagen är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande.
Den 1 juli 2013 ändrades lagen till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud. Straffet för grov kvinnofridskränkning är som lägst fängelse i nio månader och som högst fängelse i sex år. Att utsätta barn för att bevittna våld i nära relationer har tidigare inte varit ett brott enligt lagen, men den 1 juli 2021 infördes en lag om barnfridsbrott. Det betyder att det är straffbart att utsätta barn för att bevittna till exempel vålds- och sexualbrott. Barnfridsbrott kan ge fängelse upp till två år och ett grovt barnfridsbrott upp till fyra år.
Våga fråga! Våga lyssna!
Att finnas där, våga ställa frågor, bryta isoleringen och vara ett stöd kan vara avgörande för att någon till slut vågar ta sig ur en destruktiv relation. ”Det är en process som ibland kan ta lång tid. Lyssna utan att ha förutfattade meningar och försök finnas kvar även om den utsatta går tillbaka till personen som utövat våldet”, säger Sara. ”Men är du som vän eller granne akut orolig för att någon råkar illa ut så är det bara att ringa Polisen eller knacka på. Vågar du inte knacka på dörren så banka i väggen. Du kan också be andra grannar om hjälp så att ni gör det tillsammans.” *
Stopp!
Vänersborgsbostäder har tagit fram verktyg och information för hur du som granne kan agera om du misstänker att någon råkar illa ut. Vid oro, ring alltid vår störningsjour 0521- 260 260 och till Polisen. Om det inte innebär någon fara för dig själv kan du knacka på hos grannen och vid behov – hämta och ta hjälp av fler grannar.
Är du orolig för att ett barn far illa, ring socialtjänsten 0521 – 72 10 00 och gör en orosanmälan.
Behöver du hjälp?
Ring Enheten mot våld i nära
relationer: 0520-49 54 00.
Du kan vara anonym, inga avgifter tas ut, inget
registreras eller journalförs.