I slutet av 40-talet skolade Sture Karlssons far, Olof Karlsson, om sig och blev tvättmästare på Stiftelsen Vänersborgsbostäders tvättinrättning för självtvätt. I år är det 37 år sedan tvätteriet på Bangatan i Vänersborg lades ner. Det är också första året som kommunens tvättcentral börjat använda de gamla lokalerna igen.
Olof Karlsson var snickare från början. Ett yrke som han delade med sin far som var snickarmästare ute på Vänersnäs. På den tiden var det många kommuner som byggde tvättinrättningar där privatpersoner kunde lämna in sin tvätt och 1949 valde Olof att skola om sig till tvättmästare. ”Det fanns ont om tvättmästare i Sverige och innan min far hamnade i Vänersborg var han bland annat med och startade upp tvättinrättningar i Göteborg, Malmö och Forshaga”, berättar Sture Karlsson.
En naturlig mötesplats
”Det var i butikerna på Hedmanstorget och i tvätten som man träffades på den tiden”, minns Sture. ”Alla maskiner var ånguppvärmda och jag kommer så väl ihåg oljudet när ångan fick det kalla vattnet att koka.” Personalen värmde vattnet till rätt temperatur och vred sedan manuellt om visaren på en särskild urtavla som påminnelse för nästa moment. ”Sedan gick de och drack kaffe”, berättar Sture.



Fru Karlsson var minst lika driftig
”Tvättinrättningen på Reuterskiöldska området bestod på den tiden av två delar. Självtvätten som min far ansvarade för och inlämningstvätten Idealtvätt AB som min mor Birgit Karlsson drev”, förklarar Sture. ”Det var ju inte alla hushåll som kunde eller ville tvätta själva utan hellre lämnade in sin tvätt.”

Grannfruarna och Sture
Stures mor anställde fruar från grannkvarteren som på så vis kunde jobba några timmar om dagen. ”Många gånger fick jag i uppdrag att springa över till tobaksaffären på Hedmanstorget för att köpa en Femina (damtidning). Det gjorde jag gärna för jag fick dricks”, minns Sture, som då var en ung pojke. Senare fick Sture jobb på tvätteriet: ”Mitt första jobb, som tolvåring, var att cykla iväg med ett paket rena handdukar till ett bygge i närheten. Sedan fick jag ta med mig smutsiga handdukar från byggbodarna tillbaka.”

Slutet på en epok
När Olof och Birgit Karlsson gick i pension 1985 var det dags att stänga både Stiftelsen Vänersborgsbostäders tvättinrättning och Idealtvätt AB. ”Varje epok har sin tid och att det nu har blivit ett tvätteri på nytt känns väldigt roligt. Cirkeln är sluten på något vis”, säger Sture.
Stormtrivs i den nya tvättcentralen
Det är fler än Sture som är nöjda med att gamla tvätteriets lokaler åter används för tvätt. ”Att vi har fått flytta vår tvättcentral hit är ett jättelyft”, berättar Maria Thulin, enhetschef för lokalvård inom Vänersborgs kommun, ”Vänersborgsbostäder har varit behjälpliga med att renovera upp lokalen. Vi har bara varit igång sedan i april, men arbetsmiljön är så mycket bättre här än i vår tidigare lokal och alla är väldigt nöjda.”
Ett nav för lokalvården i Vänersborg
Maria berättar att kommunens tvättcentral fungerar som ett nav för lokalvården och att man här tar hand om all tvätt inom kommunen. ”Vi tvättar 3000 moppar varje dag”, fortsätter Maria, ”Totalt är vi 65 medarbetare. Vi har tre personer som enbart jobbar med att hämta och leverera tvätt.”

Tvättmaskinen och husmödrarnas frigörelse
I de renoverade lokalerna finns inget spår av det gamla tvätteriet. Men tack vare att Sture Karlssons familj har varit duktiga på att spara på släktens alla gamla fotografier så kan vi alla få ta del av Vänersborgs vardagshistoria. ”Tvätterierna var en viktig del i folkhemmets uppbyggnad”, berättar Sture.
Svensk historia samlad i en tvättlåda
Vänersborgs museum har visat intresse för alla bilder som Sture hade förvarat i en tvättlåda hemma. ”Det är jättekul. Tydligen är det inte så vanligt att man har så mycket dokumenterat”, förklarar Sture. Idag bor han i Helsingborg, men planerar att göra ett besök i sin gamla hemstad i sommar. ”Då hade det varit kul att kika förbi och få se hur tvätteriet ser ut nu för tiden.” Du är så välkommen så, Sture!