När Ingrid Hallerstedt blev pensionär flyttade hon tillbaka från Stockholm till sin barndoms hemstad, Vänersborg. Nu har hon bott här i sin mysiga 2,5:a på Nygatan 31E i 16 år och för 12 år sedan blev hon faktiskt intervjuad av Dörrposten i ett reportage om Landgrenegården – som huset där Ingrid bor kallas. Andra gången gillt blev en härlig eftermiddag med kaffe, konst och knasiga teatermasker.
Att Ingrid Hallerstedt är intresserad av musik, konst och kultur går det inte att ta miste på. Redan i den lilla nischen utanför ytterdörren möts vi av flera konstverk och tavlor. Och inne i lägenheten har Ingrid inrett med allt från litografier, teckningar och fotografier till skulpturer, marionetter och teatermasker. ”När jag bodde i Stockholm hade jag en tvårumslägenhet på över hundra kvadratmeter. Då hade jag lite mer plats”, skrattar Ingrid och välkomnar oss in.
Kreativitet från golv till tak
När vi går husesyn får vi bland annat beundra träänglar från Krakow, marionettdockor från Luxemburg, teatermasker från ett nerbrunnet operahus i Palermo och en dödskalleskulptur som Ingrids systerdotter konstnären Anna Widén skapat. I arbetsrummet innanför vardagsrummet visar Ingrid sina egna fantastiska fantasiverk: ”Jag ritar i programmet Paint på datorn och nytt just nu är att jag sedan klipper ut mina motiv och fäster på finare papper.”
Takfönster och synliga bjälkar
Vi kikar in i vardagsrummet och det första som möter oss är det fina ljusinsläppet från takfönstret och de synliga takbjälkarna som, förutom Ingrids härliga konst, ger rummet en speciell karaktär. Innan vi slår oss ner i den lilla soffgruppen i hörnet följer vi med Ingrid ut i köket för att hämta kaffe. Köksfönstret vetter mot den mysiga innergården och Ingrid passar på att ge beröm till vår fastighetsvärd: ”Han har gjort ett fantastiskt jobb med planteringarna där ute.” Ingrid fortsätter att berätta att hon och grannen Maria som bor på våningen nedanför brukar ses nere på gården och ta ett glas vin på sommaren.
Konstintresset som gick i arv
Ingrid serverar kaffe och bjuder på glass och berättar att konstintresset troligtvis kommer från hennes pappa Erik Hellman. I många år drev han glasmästeri på Vassbotten. Han hade även en butik med ramar och ett litet galleri med konst och keramik i det gula huset på Edsgatan där ”Bädd & Hemtextil” ligger idag. Hon berättar också att när hon var liten och bodde på Skepparegatan så hade en av grannarna, familjen Westhall, en musikanläggning och lilla Ingrid brukade hälsa på och bland annat få lyssna på tyska lieder- och operasångaren Dietrich Fischer-Dieskau.
Från sekreterare till studievägledare
Sitt kulturintresse till trots utbildade sig Ingrid först till sekreterare på privatskolan Filip Holmqvists handelsinstitut i Göteborg. Det var också i Göteborg som hon träffade sin blivande make Jerker Hallerstedt på HDK (Högskolan för konst och design) när hon var där på dans. Han spelade banjo i jazzbandet Landala Original Redhot Stompers. ”Men det dröjde ett par år innan vi blev gifta. Jag var inte så intresserad först”, säger Ingrid och skrattar. Arbetet som sekreterare visade sig inte vara så kul och Ingrid sökte sig vidare i yrkeslivet och utbildade sig till studie- och yrkesvägledare i Stockholm.
Många adresser genom livet
Eftersom Ingrids man Jerker arbetade som kulturchef på olika platser i landet blev det många flyttar genom åren. Under en period bodde de i Karlstad: ”Vi bodde i Stockholmshuset på Sandbäcksgatan med Karlstads, på den tiden, enda hiss – en sådan där ranglig sak med nedfällbar sits.” När Ingrid berättar om sitt liv är det fullt av avstickare och lustiga små anekdoter, som en gång när hon sökte jobb och träffade Sven Wolters moster som arbetade på arbetsförmedlingen. ”Och helt plötsligt stack Sven-Åke Cederhök in sitt huvud genom dörren, men han fick lämna oss snabbt eftersom vi hade ett möte.” Eller när Ingrid och hennes syster gjorde en cykelutflykt från sommarhuset i Sikhall och de råkar fynda en Picasso specialutgåva på en loppis. ”Vi bestämde att vi skulle ha delad vårdnad.”
Barndomens jular
Då det här numret av DP är ett julnummer passade vi såklart på att fråga om hur Ingrids barndomsjulaftnar gick till: ”Hemma på Skeppargatan var det ett dignande julbord med lutfisk, gröt och skinka och ett smörgåsbord uppdukat med aladåber, syltor och annat gott. Jag gillade inte lutfisk. Jag tyckte det luktade äckligt så jag fick äta mer skinka i stället.” Ingrid fortsätter berätta: ”Det här är lite roligt faktiskt. I det stora grannhuset i Fredriksberg bodde mina kusiners faster Vilma och eftersom min morfar hade födelsedag den 23 december så kom hon alltid över och bakade struvor med antikjärn och kransar med konjak i. Jag kommer ihåg att hon satt där i köket med en cigarett i mungipan.” Nu förtiden firar Ingrid jul hemma hos sin syster och svåger i Varberg.
Vänersborg tur och retur
Innan Ingrid bestämde sig för att flytta tillbaka till sin barndoms hemstad bodde hon i en stor tvårummare på Kvarngatan på Södermalm. ”Jag ville inte vara en gammal och ensam änka i Stockholm utan jag ville flytta hem igen. Och jag känner verkligen att jag är hemma igen. Jag trivs väldigt bra här i ”mitt” hus”, avslutar Ingrid. Vi på DP tackar för titten och hoppas att vi träffar Ingrid snart igen – kanske på torsdagslunchen på Folkets Hus som vi också hann med att prata om?