Det är lätt att gå förbi utan att tänka på det. En källardörr. En skylt. Ett utrymme som i vardagen kanske används som förråd. Men bakom den tunga ståldörren döljer sig något helt annat – en del av samhällets beredskap.
Vänersborgsbostäder har i dag 62 skyddsrum med plats för cirka 7 000 personer. De flesta ligger i källare, ofta bakom helt vanliga dörrar där livet pågår som vanligt utanför. I snart fem år har bolaget arbetat med att inventera och rusta upp sina skyddsrum – och i skrivande stund återstår bara tre skyddsrum kvar att göra iordning.
Från bortglömt till högaktuellt
Efter Rysslands invasion av Ukraina 2022 fick arbetet med att se över och iordningställa svenska skyddsrum ny fart. Innan dess hade frågan länge haft låg prioritet. ”Det var nog få som trodde att vi faktiskt skulle behöva använda dem. Men med ett mer osäkert omvärldsläge blev det här med skyddsrum högaktuellt igen”, förklarar Urban Jonsson, före detta förvaltningschef på Vänersborgsbostäder.
25 år i allmännyttans tjänst
Innan vi kommer in på det vi egentligen ska prata om med Urban så börjar vi prata om det faktum att han, i vintras efter 25 år i allmännyttans tjänst, lämnade över stafettpinnen som förvaltningschef till Peter Joanzon: ”Jag tog steget och sa upp mig i vintras, men jag har inte släppt helt. Idag är jag timanställd och ansvarar bland annat för att färdigställa inventeringen och iordningställandet av våra skyddsrum.” Urban berättar att han började sin bana redan som 21-åring hos HSB i Trollhättan och kom till Vänersborg i mitten av 1980-talet: ”Jag tänkte att jag skulle testa ett år i Vänersborg, men ganska snabbt kände jag att det var rätt roligt. Det var många goa människor här.” Det som skulle bli ett år blev 40 – varav mer än 25 som förvaltningschef på Vänersborgsbostäder.
Det man gör nu, har man igen sedan
Under vårt samtal blir det tydligt att Urban Jonsson, precis som i resten av sitt yrkesliv, har tagit sig an arbetet med skyddsrummen med en tydlig arbetsfilosofi: att inte låta saker dra ut på tiden – att jobba i kapp och göra färdigt. ”Vi ligger bra till. Vi har lagt både tid och pengar på det här arbetet och i dag återstår i princip bara tre skyddsrum att iordningställa”, säger han. Men arbetet stannar inte vid att de är godkända och säkra. Flertalet av skyddsrummen har redan målats vita för att göra dem ljusare och mindre dunkla. ”Det handlar inte bara om att de ska fungera tekniskt, utan också om hur de upplevs. Det ska kännas lite mindre otäckt och mer ordnat om man någon gång faktiskt behöver gå ner hit.”
Allt ska vara klart på 48 timmar
Urban förklarar att om ett skyddsrum behöver tas i bruk ska det vara fullt funktionsdugligt inom 48 timmar. Det innebär att utrymmen som i dag kan användas som förråd snabbt ska tömmas, utrustning plockas fram och skyddet göras i ordning för människor. ”Det är de som kommer först som får börja iordningställa. Det finns instruktioner för hur allt ska göras”, berättar Urban. Allt är planerat – men inget är på plats förrän det behövs. ”Skyddsrummet ska sedan kunna användas i upp till tre dygn”, fortsätter han. En vanlig missuppfattning är att skyddsrummet hör till den egna bostaden. Så är det inte. ”Det finns ingen koppling till din lägenhet. Man går till det skyddsrum som är närmast där man befinner sig om larmet går”, säger Urban och förklarar att det enklaste sättet är att använda appen Krisinformation från Myndigheten för civilt försvar (MCF)*. ”I appen finns en karta där du kan se närmaste skyddsrum baserat på din position. Du kan också gå in på MCF:s webbplats, där det finns en nationell karta över alla skyddsrum i Sverige. Där kan du söka på adress och få fram vilket skyddsrum som ligger närmast.”
Redo när det verkligen behövs
De flesta kommer aldrig att behöva använda ett skyddsrum. Men arbetet som Urban och hans kollegor har lagt ner gör att tryggheten finns där om den någon gång skulle behövas – under våra fötter, redo när det verkligen gäller.
Man går till det skyddsrum som är närmast där man befinner sig om larmet går.
